Substansvärdering

Substansvärdering

Substansvärdering är en metod som utgår från balansräkningen för att fastställa ett företags värde. I stället för att blicka framåt mot framtida vinster och kassaflöden, tittar man här på vad bolaget faktiskt äger och vad det är skyldigt i dag. Resultatet blir en beräkning av det så kallade substansvärdet – det värde som återstår om alla tillgångar skulle säljas och skulderna betalas.

Denna metod har använts länge, inte minst i branscher där materiella tillgångar spelar en avgörande roll. Fastighetsbolag, industriföretag och andra kapitalintensiva verksamheter är klassiska exempel där substansvärdering är särskilt relevant.

Hur beräknas substansvärdet?

Utgångspunkten är balansräkningens tillgångar och skulder. Tillgångarna summeras till ett marknadsvärde – inte nödvändigtvis det bokförda värdet. Det innebär att fastigheter, maskiner och andra resurser ofta justeras upp eller ned för att spegla deras verkliga marknadsvärde. Därefter dras företagets skulder av, och det som återstår utgör substansvärdet.

Ett enkelt exempel kan illustrera principen. Tänk dig ett bolag som äger fastigheter värda 50 miljoner kronor, maskiner för 20 miljoner och har likvida medel på 5 miljoner. Tillgångarna summerar då till 75 miljoner. Samtidigt finns skulder på 40 miljoner. Substansvärdet blir i detta fall 35 miljoner kronor.

Styrkor med substansvärdering

Substansvärdering ger en konkret bild av vad företaget faktiskt är värt vid en avveckling. Det gör metoden användbar i situationer där bolaget har svag lönsamhet eller där framtidsutsikterna är svåra att förutse. Ett företag som går med förlust kan ändå ha ett betydande substansvärde tack vare sina tillgångar.

För köpare kan substansvärdering fungera som en trygghetsfaktor. Den visar vad som finns att falla tillbaka på om verksamheten inte utvecklas som planerat. Det gör att metoden ofta används i förhandlingar som en slags ”lägsta nivå” på värdet.

Begränsningar och kritik

Samtidigt finns det tydliga svagheter. Substansvärdering fångar inte upp mjuka värden som varumärke, kundrelationer, know-how eller framtida tillväxtmöjligheter. Ett konsultbolag kan exempelvis ha låga materiella tillgångar men ändå vara mycket värdefullt tack vare sin personal och sina kundavtal.

En annan utmaning är att tillgångarnas bokförda värde inte alltid speglar marknadsvärdet. Inventarier kan vara kraftigt avskrivna i bokföringen men ändå ha ett högt andrahandsvärde – eller tvärtom, vara svåra att sälja trots att de står upptagna till högt värde.

När används metoden i praktiken?

Substansvärdering används ofta som ett komplement till andra metoder. Vid företagsförsäljningar kan den ge en tydlig bild av vad som är ”golvet” i värderingen. Den är också vanlig i kapitalintensiva branscher där tillgångarna dominerar företagets värde.

Vid generationsskiften eller delägaruppgörelser används substansvärdet ofta för att ge en neutral och relativt enkel beräkningsgrund. Banker och kreditgivare kan också titta på substansvärdet som en indikator på säkerheter och återbetalningsförmåga.

Sammanfattning

Substansvärdering är en metod som lägger fokus på det som redan finns i företaget – tillgångar minus skulder. Den är särskilt användbar i bolag med stora materiella tillgångar, eller som ett komplement när framtida avkastning är svår att förutse. Däremot missar den immateriella värden och tillväxtpotential, vilket gör att den sällan används som ensam grund för en värdering.

För att få en rättvisande bild kombineras substansvärdering ofta med kassaflödesvärdering, avkastningsvärdering eller marknadsvärdering. På så sätt får man både en konkret bild av dagens värde och en känsla för framtidens möjligheter.

Vill du veta mer om hur substansvärdet kan beräknas för ditt företag? Kontakta oss på Företagsmäklare Strand AB för en kostnadsfri diskussion.

Rulla till toppen