Kassaflödesvärdering

En DCF-analys bygger på fyra huvudsteg:

1. Prognostisera framtida kassaflöden. Företagets historiska resultat används som utgångspunkt för att förutsäga intäkter, kostnader, investeringar och rörelsekapitalbehov under kommande 3–10 år.
2. Beräkna fritt kassaflöde. Det fria kassaflödet (Free Cash Flow to Firm) är det kapital som återstår efter att bolaget täckt driftskostnader, skatt och nödvändiga investeringar.
3. Diskontera kassaflödena. Kassaflödena diskonteras tillbaka till dagens värde med hjälp av en kalkylränta. Ju högre risk, desto högre ränta och lägre nuvärde.
4. Beräkna terminalvärde. Eftersom företag ofta antas leva ”för evigt” lägger man till ett terminalvärde som fångar värdet efter prognosperioden. Det beräknas ofta med en tillväxtmodell (”Gordon Growth”) eller en multipel.

Exempel på DCF-beräkning

Anta att ett bolag förväntas generera 5 miljoner kronor i fritt kassaflöde varje år under de närmaste fem åren. Efter detta antas bolaget växa stabilt med 2 % per år.

• Prognosperiod: 5 år × 5 miljoner = 25 miljoner (diskonteras)
• Terminalvärde: 5 miljoner × (1 + 0,02) / (0,10 – 0,02) = 63,75 miljoner (diskonteras)
• Kalkylränta: 10 %

När kassaflöden och terminalvärde diskonteras till nuvärde hamnar värdet på ca 70–75 miljoner kronor. Detta är en förenklad modell, men illustrerar principen.

Kalkylränta och riskbedömning

En central del i kassaflödesvärdering är kalkylräntan. Den speglar avkastningskravet för investeraren och tar hänsyn till:

• Riskfri ränta (statsobligationer).
• Marknadsrisk (hur osäker branschen är).
• Företagsspecifik risk (kundberoende, konkurrens, beroende av nyckelpersoner).
• Kapitalstruktur (andel eget kapital vs lån).

Vanliga metoder för att räkna fram kalkylräntan är WACC (Weighted Average Cost of Capital).

Fördelar med kassaflödesvärdering

• Tar hänsyn till bolagets verkliga pengar, inte bara redovisad vinst.
• Flexibel – går att anpassa till olika branscher och situationer.
• Teoretiskt väl underbyggd och internationellt erkänd metod.
• Visar tydligt hur förändringar i tillväxt eller risk påverkar värdet.

Nackdelar med kassaflödesvärdering

• Bygger på prognoser – små fel i antaganden kan ge stora skillnader i värde.
• Kräver omfattande analys av både ekonomi och marknad.
• Kan upplevas komplex för mindre företagare.
• Terminalvärdet får ofta mycket stor betydelse, vilket gör modellen känslig.

Skillnad mellan avkastningsvärdering och DCF

Avkastningsvärdering och kassaflödesvärdering är nära besläktade. Skillnaden ligger främst i detaljeringsgraden:

• Avkastningsvärdering → enklare, bygger på vinst/avkastning × avkastningskrav.
• DCF → mer avancerad, bygger på detaljerade prognoser för kassaflöden och terminalvärde.

I praktiken används ofta båda, där DCF ger djup och precision medan avkastningsvärdering ger en snabb kontroll.

Vanliga misstag i kassaflödesvärdering

• Överoptimistiska tillväxtantaganden.
• Att bortse från förändringar i rörelsekapital.
• Felaktigt beräknad kalkylränta.
• Att använda för kort eller för lång prognosperiod.

När används DCF-metoden?

Kassaflödesvärdering används ofta vid:

• Större företagsförsäljningar.
• När investerare eller riskkapitalister analyserar bolag.
• Företag med stabila kassaflöden där historik och prognos hänger ihop.
• Som beslutsunderlag inför långsiktiga investeringar.

Sammanfattning

Kassaflödesvärdering (DCF) är en metod som sätter fokus på de verkliga pengar företaget förväntas generera. Genom att prognostisera framtida kassaflöden och diskontera dem till ett nuvärde får man en detaljerad bild av bolagets värde.

Metoden är teoretiskt robust men kräver omfattande arbete och rätt kompetens. För att få en rättvisande bild kombineras den ofta med enklare metoder, som avkastnings- eller marknadsvärdering.

Vill du veta mer om hur en kassaflödesvärdering kan användas för ditt bolag? Kontakta oss för ett kostnadsfritt möte.